Sommaren 2011 lämnade Sebastian Eriksson allsvenska IFK Göteborg för italienska Cagliari.

Olof Lundh skriver i sin nya bok "Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll" att Blåvitt först lånade ut mittfältaren för 1 miljon euro och att Cagliari sedan köpte loss honom för ytterligare 500 000 euro.

Problematiken med det är att moderklubben Åsebro IF hade rätt till 10 procent av övergångssumman. Division 5-klubben menar att de har rätt till sin andel av det totala beloppet.

Blåvitt i sin tur menar att vidareförsäljningsklausulen handlade om en försäljning och inte en utlåning. Åsebro hävdar dock att man har rätt till ytterligare 916 000 kronor.

Klubbarna har nu tvistat om ärendet i fem års tid. Det ryktas nu om att Blåvitt medvetet först lånat ut Sebastian Eriksson för att Åsebro ska få så lite pengar som möjligt.

Något som Blåvitts dåvarande sportchef Håkan Mild förnekar i en intervju med GT.

– Det finns ingenting i det, så är det inte. Kontraktet var utformat på ett sådant sätt för att Cagliari ville det, och de hade också gjort andra affärer på det sättet. Det är klart som sjutton att man vill helst sälja en spelare, så man vet vad som gäller. Jag har aldrig varit med om att skriva något avtal på det sättet förut, och inte efter heller för den delen, så det var väldigt unikt. Men Cagliari var nog en väldigt speciell klubb, eller är en speciell klubb, säger han till GT.

Håkan Mild tycker inte att det är konstigt att två klubbarna hamnar i konflikt kring ett avtal.

– Jag tycker det sker hela tiden, det finns många tvister om avtal. Det är bara inte vanligt att avtalen ser ut som de gör med Cagliari. Det är snarare det som är den stora frågan. Det är ingen som försöker lura någon, på något sätt, utan man försöker bara göra rätt. IFK försöker göra rätt och Åsebro ser det på ett annat sätt och vill naturligtvis ha rätt. Det är ingen som vill känna sig orättvist behandlad, så jag har förståelse för det, säger han till GT.

På frågan om alla i fotbolls-Sverige vill göra rätt, svarar Håkan Mild GT:

– Nja, det är klart att det kan vara att man tolkar avtal på olika sätt. Då kan man väl känna sig orättvist behandlad. Sedan är det viktigt hur man skriver avtalen naturligtvis och det tror jag alla blir bättre och bättre på att göra, så det inte blir de här konflikterna. För det vill man undvika, det gagnar ingen, det tar bara en massa energi från allt och alla.

Åsebros ordförande Åke Dahlman förklarar för GT att man känner sig hellurade och kräver fortfarande sina återstående pengar.