Fotbolltransfers.com räknar ned till EM med ett dokument om varje landslag. I dag: del 2 av 24 – Albanien.
EM-dokument - Albanien: Örnens två huvuden
Bildbyrån/montage
En dundrande debutant eller en hjälplös lärjunge? Vi låter bli att gissa. I stället lutar vi oss tillbaka mot det vi vet: Albanien är här för första gången. Bröderna Granit och Taulant Xhaka ska ställas mot varandra.
---
---
Femton år tidigare hade David Trezeguet hamrat in det gyllene målet i förlängningen mot Italien. Frankrike var Europamästare, Trezeguet presenterade sig för alla och kom att bli en fruktad forward i världsfotbollen. Det var då - femton år tidigare - men nu var det december 2015, ett halvår bort till EM. Trezeguet fick använda händerna den här gången. Han drog upp en boll, skruvade loss, vecklade ut lappen och läste.
– Switzerland.
Jo, ödet har en förmåga att göra narr av verkligheten. I samma sekund som det förkunnades att Schweiz placerats i grupp A slutade 2,7 miljoner albaner tro på slumpen. Eller okej – åtminstone en skara schweiziska och ett knippe albanska fotbollsspelare. Schweiz hade ju lottats mot Albanien. För de som har tröttnat på att idrotten ständigt ska kopplas till politik – och inte har någon lust att dyka i historiehavet inför matcher som, säg, Tyskland mot Polen – så finns en sportslig charm i det faktum att Albanien ska möta Schweiz.
Den 28 mars 1991 föddes Taulant Xhaka i Basel, norra Schweiz. Ett och ett halvt år senare föddes lillebror Granit Xhaka. Föräldrarna hade tagit flyttlasset från Kosovo och såg nu med förhoppningsfulla ögon på hur bröderna tog små kliv in i en stor fotbollsvärld. De spelade i farmarlaget Concordia Basel fram till 2002, flyttade då till FC Basel och drog på sig den blåröda tröjan fram till dagen då Granit bestämde sig för att gå till Borussia Mönchengladbach. Men han hade också hunnit fatta ett annat beslut, ett beslut mycket olikt storebror Taulants.
Granit visste vad han ville. Han skulle bli seniorspelare för det schweiziska landslaget. Han var den större talangen, den duktigare fotbollsspelaren av bröderna. Han var inte försvarare som Taulant, utan en mittfältare som schweizarnas förbundskapten Ottmar Hitzfeld kallade "den nye Bastian Schweinsteiger". Basels förre tränare Thorsten Fink gick ännu längre och jämförde Granit med en annan kosovoalban som valt att representera Schweiz.
– Xherdan Shaqiri är den störste talangen i landet… Efter Granit Xhaka.
Storebror Taulant, då. Han representerade Schweiz på ungdomsnivå - det blev spel i U17, U18, U19, sedan U20 och U21 - innan allt ställdes på sin spets. Taulant var tvungen att bestämma vad han ville, men först ville han att Schweiz skulle bestämma sig för vad de ville av honom. Från förbundskapten Hitzfelds håll var dock tystnaden total - och Taulant valde Albanien i stället.
– Ett telefonsamtal hade varit tillräckligt för att få mig att fundera. Jag är besviken på Schweiz. Albanien har verkligen visat att de älskar mig, så jag bestämde mig för att tacka ja till deras förfrågan, sa Taulant.
Sedan inväntade han nästa fråga från reportrarna, den som var så väntad att han verkade ha svaret redo.
– Ja, jag har talat med Granit. Han respekterade mitt beslut, även om vi självklart hade velat spela tillsammans.
Och i december drog alltså David Trezeguet upp den där bollen och vecklade ut den där lappen. Och så hade ödet sagt sitt och gjort narr av verkligheten.
Vi har visserligen sett Kevin-Prince Boateng och Jerome Boateng drabba samman i Sydafrika för sex år sedan, men i ett EM-slutspel har två bröder aldrig ställts mot varandra. Det kommer Granit och Taulant Xhaka att göra i sommar. Faktum är att en titt på de tippade trupplistorna gör matchen ännu mer speciell.
I Albanien finns – utöver Xhaka – Berat Djimisti, Naser Aliji, Freddie Veseli, Migjen Basha, Shkelzen Gashi, Arlind Ajeti, Ermir Lenjani och Amir Abrashi som alla skulle kunna representera Schweiz. De flesta har representerat det landslaget på ungdomsnivå.
I Schweiz hittar vi – utöver Xhaka – Xherdan Shaqiri, Pajtim Kasami, Almen Abdi, Blerim Dzemaili, Admir Mehmedi och Valon Behrami. Alla har albanska eller kosovoalbanska rötter.
Mot en röd bakgrund breder en nattsvart örn ut sina vingar på den albanska flaggan. Den kommer att vajas av supportrar som för första gången ska se sitt lag spela mästerskapsfotboll. När Albanien möter Schweiz förväntas mamma och pappa Xhaka sitta på läktaren för att se sina två söner sparka boll för varsitt landslag.
Tittar man lite närmare på planen kommer man att kunna avläsa ögonkontakt, kroppsspråk och nervositet. Tittar man lite närmare på flaggan ser man att örnen har två huvuden. De går i slutändan inte att skilja på. Ungefär som två bröder.
Källor: Daily Mail, Shekulli, Wikipedia, The Telegraph
---
Nemrud Kurt
Bildbyrån/montage
EM-dokument - Albanien: Örnens två huvuden
En dundrande debutant eller en hjälplös lärjunge? Vi låter bli att gissa. I stället lutar vi oss tillbaka mot det vi vet: Albanien är här för första gången. Bröderna Granit och Taulant Xhaka ska ställas mot varandra.
Fotbolltransfers.com räknar ned till EM med ett dokument om varje landslag. I dag: del 2 av 24 – Albanien.
---
---
Femton år tidigare hade David Trezeguet hamrat in det gyllene målet i förlängningen mot Italien. Frankrike var Europamästare, Trezeguet presenterade sig för alla och kom att bli en fruktad forward i världsfotbollen. Det var då - femton år tidigare - men nu var det december 2015, ett halvår bort till EM. Trezeguet fick använda händerna den här gången. Han drog upp en boll, skruvade loss, vecklade ut lappen och läste.
– Switzerland.
Jo, ödet har en förmåga att göra narr av verkligheten. I samma sekund som det förkunnades att Schweiz placerats i grupp A slutade 2,7 miljoner albaner tro på slumpen. Eller okej – åtminstone en skara schweiziska och ett knippe albanska fotbollsspelare. Schweiz hade ju lottats mot Albanien. För de som har tröttnat på att idrotten ständigt ska kopplas till politik – och inte har någon lust att dyka i historiehavet inför matcher som, säg, Tyskland mot Polen – så finns en sportslig charm i det faktum att Albanien ska möta Schweiz.
Den 28 mars 1991 föddes Taulant Xhaka i Basel, norra Schweiz. Ett och ett halvt år senare föddes lillebror Granit Xhaka. Föräldrarna hade tagit flyttlasset från Kosovo och såg nu med förhoppningsfulla ögon på hur bröderna tog små kliv in i en stor fotbollsvärld. De spelade i farmarlaget Concordia Basel fram till 2002, flyttade då till FC Basel och drog på sig den blåröda tröjan fram till dagen då Granit bestämde sig för att gå till Borussia Mönchengladbach. Men han hade också hunnit fatta ett annat beslut, ett beslut mycket olikt storebror Taulants.
Granit visste vad han ville. Han skulle bli seniorspelare för det schweiziska landslaget. Han var den större talangen, den duktigare fotbollsspelaren av bröderna. Han var inte försvarare som Taulant, utan en mittfältare som schweizarnas förbundskapten Ottmar Hitzfeld kallade "den nye Bastian Schweinsteiger". Basels förre tränare Thorsten Fink gick ännu längre och jämförde Granit med en annan kosovoalban som valt att representera Schweiz.
– Xherdan Shaqiri är den störste talangen i landet… Efter Granit Xhaka.
Storebror Taulant, då. Han representerade Schweiz på ungdomsnivå - det blev spel i U17, U18, U19, sedan U20 och U21 - innan allt ställdes på sin spets. Taulant var tvungen att bestämma vad han ville, men först ville han att Schweiz skulle bestämma sig för vad de ville av honom. Från förbundskapten Hitzfelds håll var dock tystnaden total - och Taulant valde Albanien i stället.
– Ett telefonsamtal hade varit tillräckligt för att få mig att fundera. Jag är besviken på Schweiz. Albanien har verkligen visat att de älskar mig, så jag bestämde mig för att tacka ja till deras förfrågan, sa Taulant.
Sedan inväntade han nästa fråga från reportrarna, den som var så väntad att han verkade ha svaret redo.
– Ja, jag har talat med Granit. Han respekterade mitt beslut, även om vi självklart hade velat spela tillsammans.
Och i december drog alltså David Trezeguet upp den där bollen och vecklade ut den där lappen. Och så hade ödet sagt sitt och gjort narr av verkligheten.
Vi har visserligen sett Kevin-Prince Boateng och Jerome Boateng drabba samman i Sydafrika för sex år sedan, men i ett EM-slutspel har två bröder aldrig ställts mot varandra. Det kommer Granit och Taulant Xhaka att göra i sommar. Faktum är att en titt på de tippade trupplistorna gör matchen ännu mer speciell.
I Albanien finns – utöver Xhaka – Berat Djimisti, Naser Aliji, Freddie Veseli, Migjen Basha, Shkelzen Gashi, Arlind Ajeti, Ermir Lenjani och Amir Abrashi som alla skulle kunna representera Schweiz. De flesta har representerat det landslaget på ungdomsnivå.
I Schweiz hittar vi – utöver Xhaka – Xherdan Shaqiri, Pajtim Kasami, Almen Abdi, Blerim Dzemaili, Admir Mehmedi och Valon Behrami. Alla har albanska eller kosovoalbanska rötter.
Mot en röd bakgrund breder en nattsvart örn ut sina vingar på den albanska flaggan. Den kommer att vajas av supportrar som för första gången ska se sitt lag spela mästerskapsfotboll. När Albanien möter Schweiz förväntas mamma och pappa Xhaka sitta på läktaren för att se sina två söner sparka boll för varsitt landslag.
Tittar man lite närmare på planen kommer man att kunna avläsa ögonkontakt, kroppsspråk och nervositet. Tittar man lite närmare på flaggan ser man att örnen har två huvuden. De går i slutändan inte att skilja på. Ungefär som två bröder.
Källor: Daily Mail, Shekulli, Wikipedia, The Telegraph
---
Nemrud Kurt