Sommaren 2024 presenterade Mjällby AIF värvningen av Manasse Kusu, som anslöt från Östers IF.

Sportchef Hasse Larsson beskrev honom som en ”lojal, fantastisk karaktär” och ”duktig på att spela igenom lagdelar med sitt fina passningsspel”.

Kusu tillhör fortfarande Mjällby. Han har kontrakt över 2028, men är just nu utlånad till Örebro SK i Superettan.

VIDEO: Se Manasse Kusu berätta om sina tankar i spelaren nedan:

Förra säsongen var 24-åringen på lån i Finland, där han var en viktig mittfältspjäs i FF Jaro.

När Fotbolltransfers.com intervjuar Kusu är han på väg tillbaka från en skada som plågat honom både mentalt och fysiskt.

– I februari sträckte jag muskeln, kom sedan tillbaka och på en träning drog jag iväg ett skott trots att läkaren sagt att jag inte skulle göra det. En sena gick av. Där är vi just nu. Jag är inte tillbaka i lagträning än, utan kör på gymmet. Det går framåt. Får jag grönt ljus från sjukhuset nästa vecka kan jag börja trappa upp.

Hur frustrerande har det varit?

– Jättejobbigt. Jag värvades för att göra skillnad, för att sätta Örebro så högt upp i tabellen som möjligt. Det är den första stora skadan i min karriär och jag har inte riktigt vetat hur jag ska tackla den. Det har blivit att jag frågat andra, som varit i liknande situationer, om tips och råd.

Ni har inlett säsongen starkt ändå.

– Det är bra för mig. Jag kan rehaba i lugn och ro i stället för att stressa fram comebacken. Blir man frisk och kommer in i gruppen är det en grupp som får bra. Då får man också en skjuts. Det är en enad grupp, med Rikard (Norling) som skruvat på lite defensiva bitar sedan han kom in, så det känns lovande.

Örebro i all ära, men Superettan var knappast nivån Kusu hade föreställt sig att spela på som 24-åring.

– Absolut inte. När jag var i Öster var flera klubbar ute efter mig. Nästa steg blev Mjällby, som varit hur bra som helst som lag och jag har inte lyckats ta en permanent plats. Samtidigt tycker jag att jag kanske förtjänade mer där. Jag blev värvad för relativt stora pengar, fick ett hyfsat bra kontrakt och gjorde det väldigt bra som ny spelare när jag väl fick jag spela, säger Kusu till Fotbolltransfers.com och fortsätter:

– Jag tänkte att andra året skulle jag få chansen på riktigt. Hasse ville ha mig där, men andra ville inte. Därför sökte jag mig vidare och det var inga konstigheter. I Finland skrevs det att jag var en av de bästa i serien där. Då trodde jag att jag skulle få chansen i Mjällby när jag kom tillbaka, men allt var redan bestämt från början. Sedan hade jag dialog med några klubbar högre upp, men på något sätt känner jag att mitt namn smutskastats.

Hur menar du?

– Jag är en vinnarskalle. Jag är en spelare som kanske reagerar annorlunda när det inte går bra. Det visar bara att jag älskar spelet, att jag bryr mig så mycket om det. Vissa kan dock inte hantera olika spelartyper. Jag och Hasse har suttit i många samtal med klubbar som velat ha mig men bett om att få återkomma. Dagen efter har de backat. Det är främst allsvenska klubbar.

Vad tror du att det beror på?

– Förmodligen att de tror att jag inte är en lagspelare, eller det här med att jag ”blir arg lätt”. För mig handlar det om att jag brinner för det här. Jag vill göra mitt bästa. Jag vill att mina lagkamrater ska prestera på topp, att vi ska vinna. Jag strävar efter en form av perfektion. För vissa kan det se ut som att jag är dålig för laget, men andra kan se det som min tändvätska och pusha mig utifrån det för att få ut maximalt av mig och därmed gruppen, säger han och fortsätter:

– När jag var 21 eller 22, visst, då kunde jag göra misstag. Men att man hör mitt namn nämnas negativt i dag i vissa klubbar gör ont. Resultatet blir att jag ändras som person, att jag inte kan vara mig själv, för om jag gör något är jag redan stämplad. Då kommer de säga: ”Ser du? Det var det här vi pratade om. Därför gav vi honom aldrig chansen.”

Och vad händer med dig då?

– Då svalnar glöden jag hade tidigare. För mig är hetsen en del av spelet. Det är det som driver oss framåt, mot framgångar. Efter träning släpper man det och är bröder igen. Jag har ett exempel med Dzenis Kozica, som är som min storebror. När vi spelade ihop och han var 30-31 kunde han gå huvud mot huvud mot mig och knuffa mig. Efter träningen bara kollade vi på varandra och garvade. Så funkar fotboll så länge man inte överdriver, förstör träningen eller tar det vidare utanför planen.

Det här var på den tiden då Kusu hade Martin Foyston som tränare i Öster, berättar han.

– Martin älskade det där. Han sa alltid till mig: ”Du är som bäst när du är arg”. Han ville att jag skulle använda den glöden. Han fick ut det mesta av mig, vilket gjorde att Mjällby och andra klubbar ville ha mig. Jag kunde möta Malmö i Svenska cupen och vara en av de bästa på planen och han kunde då utmana mig och säga att han ville se mer, säger Kusu till Fotbolltransfers.com och fortsätter:

Dagen efter säger han att klubben fått kalla fötter.

– Om jag var arg kom han till mig och i stället för en utskällning bad han mig använda det mot motståndaren, ute på planen. Jag är ingen stjärna, men jag tycker att vi ibland i svensk fotboll tappar en massa talanger genom att ge upp i stället för att hantera och vägleda dem rätt. Det borde inte vara som det varit med mig, att Hasse ringt och sagt att en viss klubb vill mig och jag har packat min väska, men dagen efter säger han att klubben fått kalla fötter.

Men har klubben då kollat upp dig inom loppet av ett dygn? Man ser ju direkt att du är en vinnarskalle redan innan man visar intresse. Ångrar sig klubben i slutfasen?

– Jag kan inte svara på det med säkerhet, men eftersom jag tidigare kanske inte lämnade vissa klubbar på bästa sätt tror jag att det pratas. Den intresserade klubben frågar din förra klubb om dig innan man slutför värvningen. Man kanske frågar hur jag var och medan en part har något bra att säga om mig kanske en annan säger något annat, som är negativt. Fotbollsvärlden är liten. 

Var mentaliteten annorlunda i Finland?

– Jag presterade där och många var imponerade. Det fanns klubbar som nosade på Champions League som verkligen ville ha mig, men jag mådde inte så bra utanför fotbollen och ville komma tillbaka nära familjen. Med intresset som följde tänkte jag att kanske är det inte jag som är problemet. Hur kan jag passa in här, men inte på andra ställen?

Det blev ingen fortsättning i Finland, utan nu är alltså Kusu en Örebro-spelare. Sportchef Enes Ahmetovic hade ögonen på honom.

– Mitt namn har kanske inte varit positivt framställt hos vissa och i Finland var de chockade över hur det snackades om mig när de såg hur jag faktiskt betedde mig där. Det gick inte ihop. Sedan ville Enes ha in mig, ÖSK ringde min agent och nu är jag bara tacksam över att vara här, säger Kusu och fortsätter:

– Jag vill inte sitta här och ångra något, men min karriärsutveckling har varit lite frustrerande med tanke på hur det gick i Öster, innan jag tog klivet till Mjällby. Nu har jag en ny motgång i och med skadan. Samtidigt tänker jag inte på att jag är 24 och känner stress. Vi ser hur spelare som Gustav Lundgren slog igenom sent, inte minst i landslaget.

Fullt fokus på Örebro, men du tillhör alltjämt Mjällby. Har du bett din agent att på sikt blicka ut mot Europa eller hur går tankarna?

– Sedan jag var liten har jag sagt att jag inte ska söka klubbar, utan att klubbar ska söka mig. Det sa jag även när jag spelade för Sverige i ungdomslandslagen. Vill en klubb har mig får de titta på min statistik eller på mig på plats. Just nu är jag i Örebro och hoppas att vi tar klivet upp. Kommer jag tillbaka från skadan och presterar finns det en god chans att jag blir kvar. Det är en fin stad och jag trivs, säger Kusu till Fotbolltransfers.com och fortsätter:

– Jag stänger inga dörrar och det gäller även en fortsättning i Mjällby. Man vet aldrig hur det blir i fotbollsvärlden. Men just nu kan jag inte be min agent kolla åt ena eller andra hållet. Jag kan heller inte leva på förra året i Finland. Mitt enda fokus ligger på att komma tillbaka och prestera i ÖSK.

Man vet aldrig hur det svänger.

Kusu är född 2001 i Kongo-Kinshasa och flyttade till Sverige och Norrköping elva år senare.

Kongo-Kinshasa gör sig redo för VM, där man ställs mot Portugal, Colombia och Uzbekistan. Kusu har ingen konkret dialog med landslaget.

– Det var tidigare snack om U23, men jag är för gammal nu. Jag pratade med dem när jag spelade för Sverige, men kände att det bästa min utveckling var att spela för Sverige. Självklart hade det varit en dröm att spela för Kongo, men det hade samtidigt varit svårt om Sverige kom en dag och knackade på dörren. Jag tar exempel med Lundgren igen. Man vet aldrig hur det svänger. Just nu tänker jag inte så långt, men blir det aktuellt går nog Sverige först.

På tal om motgångar drog ju Lundgren hälsenan och missar både säsongen och VM. När man tror att man är på gång kommer livet med en käftsmäll ibland.

– Så är det. Och sådan är fotbollen. Allt kan hända.