Niklas Hult har spenderat många år av fotbollskarriären i Grekland, ett land som på vissa sätt är ett speciellt fotbollsland.
Niklas Hult: "Så stod man där omringad och de stod och skrek på oss"
Jörgen Jarnberger / BILDBYRÅN
IF Elfsborgs ytterback Niklas Hult berättar om tiden i den grekiska fotbollen – som inte bara var upplyftande.
– Det var några gånger de kom och stormade träningsanläggningen när man hade haft dåliga resultat, då kom de med motorcykelhjälmar, maskerade, så stod man där omringad och de stod och skrek på oss. Första gången man var med om något sådant tänkte man att det var sjukt. Men när det har hänt tre-fyra gånger… inte att man vänjer sig. Man vet att de kommer dit, skriker på oss, och sedan går de, säger han i Fotbollskanalens podcast med Olof Lundh.
Senare gjorde den numera 33-årige ytterbacken en förbjuden flytt. Från Panathinaikos till rivalen AEK Aten.
– Vi anmälde Panathinaikos, för de betalade inte och det verkade inte som att de ville hitta en lösning för att betala över huvud taget. Då kände man att man behövde lämna det sjunkande skeppet. Då anmälde vi dem, sedan drog det ut på tiden, säger han i Fotbollskanalens podcast med Olof Lundh.
– I slutändan, när januarifönstret höll på att ta slut, var det Panathinaikos som sade att de hade hittat en deal med AEK, att jag skulle dit. Alternativet var att jag skulle komma tillbaka till Panathinaikos. Då visste jag att det inte skulle bli bra, att det skulle bli ett helvete att komma tillbaka dit, med hur fansen och sådant är. Då hade vi redan anmält klubben. Även om de flesta gör det, det är inte en big deal, men jag kände att jag inte ville tillbaka. De pushade de för det, presidenterna i AEK och Panathinaikos var tajta, de fixade en deal och löste det.
Hult berättar till sist hur reaktionerna blev i den grekiska huvudstaden.
Det är klart att folk skrek efter en någon gång när man var ute, men det var inget som hände.
– Det var inte så att jag gick in och läste. Jag försökte ligga lite lågt på instagram och sådant. Det var tungt, det var jobbigt på det sättet att man kände att man var rädd på riktigt för att gå ut. Min fru var inte nere första tiden, men hon kom ner. Man var också rädd för hennes skull när vi åkte iväg på bortamatcher. Sedan hände aldrig något. Det är klart att folk skrek efter en någon gång när man var ute, men det var inget som hände, säger han i Fotbollskanalens podcast med Olof Lundh.
Hult flyttade sedan till Tyskland för spel i Hannover 96, innan han återvände till Sverige och Elfsborg i somras. Vänsterbacken har även spelat för franska OGC Nice samt för moderklubben IFK Värnamo.
Jonathan Aronsson Fält
Jörgen Jarnberger / BILDBYRÅN
Niklas Hult: "Så stod man där omringad och de stod och skrek på oss"
IF Elfsborgs ytterback Niklas Hult berättar om tiden i den grekiska fotbollen – som inte bara var upplyftande.
Niklas Hult har spenderat många år av fotbollskarriären i Grekland, ett land som på vissa sätt är ett speciellt fotbollsland.
– Det var några gånger de kom och stormade träningsanläggningen när man hade haft dåliga resultat, då kom de med motorcykelhjälmar, maskerade, så stod man där omringad och de stod och skrek på oss. Första gången man var med om något sådant tänkte man att det var sjukt. Men när det har hänt tre-fyra gånger… inte att man vänjer sig. Man vet att de kommer dit, skriker på oss, och sedan går de, säger han i Fotbollskanalens podcast med Olof Lundh.
Senare gjorde den numera 33-årige ytterbacken en förbjuden flytt. Från Panathinaikos till rivalen AEK Aten.
– Vi anmälde Panathinaikos, för de betalade inte och det verkade inte som att de ville hitta en lösning för att betala över huvud taget. Då kände man att man behövde lämna det sjunkande skeppet. Då anmälde vi dem, sedan drog det ut på tiden, säger han i Fotbollskanalens podcast med Olof Lundh.
– I slutändan, när januarifönstret höll på att ta slut, var det Panathinaikos som sade att de hade hittat en deal med AEK, att jag skulle dit. Alternativet var att jag skulle komma tillbaka till Panathinaikos. Då visste jag att det inte skulle bli bra, att det skulle bli ett helvete att komma tillbaka dit, med hur fansen och sådant är. Då hade vi redan anmält klubben. Även om de flesta gör det, det är inte en big deal, men jag kände att jag inte ville tillbaka. De pushade de för det, presidenterna i AEK och Panathinaikos var tajta, de fixade en deal och löste det.
Hult berättar till sist hur reaktionerna blev i den grekiska huvudstaden.
Det är klart att folk skrek efter en någon gång när man var ute, men det var inget som hände.
– Det var inte så att jag gick in och läste. Jag försökte ligga lite lågt på instagram och sådant. Det var tungt, det var jobbigt på det sättet att man kände att man var rädd på riktigt för att gå ut. Min fru var inte nere första tiden, men hon kom ner. Man var också rädd för hennes skull när vi åkte iväg på bortamatcher. Sedan hände aldrig något. Det är klart att folk skrek efter en någon gång när man var ute, men det var inget som hände, säger han i Fotbollskanalens podcast med Olof Lundh.
Hult flyttade sedan till Tyskland för spel i Hannover 96, innan han återvände till Sverige och Elfsborg i somras. Vänsterbacken har även spelat för franska OGC Nice samt för moderklubben IFK Värnamo.
Jonathan Aronsson Fält